SOIC Dynamic China C minskade med -1,99% i december (SOIC Dynamic China A, -2,02%), medan jämförelseindexet MSCI China Net Index (SEK) minskade med -3,12%. Fastlandsbörserna, Shanghai-börsen och Shenzhen-börsen ökade med 2,06 % respektive 3,14%, medan Hong Kong-börsen minskade med -0,9%. Fastlandsbörserna och Hong Kong är räknade i sina egna valutor.
2025 blev ett starkt år för Kina och Hongkong, men en starkare krona dämpade avkastningen i SEK. Draglok var främst tech/AI samtråvaror/material. Handeln visade rekordöverskott och en export som blivit mindre USA-dominerad, där ASEAN nu är Kinas största handelspartner. Samtidigt fortsatte Kina att trycka på kritisk teknik, för att ta innovation från testfas till kommersiell skala, EUVteknologi är ett tydligt exempel.
Valutaeffekten
Valutamässigt blev 2025 ett år där kronan tog revansch: per 31 dec 2024 och 31 dec 2025 så gick 1 HKD från ~1,42 SEK till ~1,18 SEK (SEK +16,8%) och 1 CNY från ~1,52 SEK till ~1,32 SEK (SEK +13,0%). För dig som äger SOIC Dynamic China, där avkastningen räknas om till SEK, innebär en starkare krona att en del av uppgången i underliggande marknader (som mäts i HKD och CNY) “äts upp” i omräkningen, vilket gör att fondens utveckling i kronor kan bli lägre än börsernas utveckling i lokal valuta, även om den underliggande marknadsexponeringen går bra. Samtidigt betyder en starkare SEK att ingångsnivåerna framåt blir lägre i kronor, vilket kan ge en gynnsammare utgångspunkt under 2026.
Börsutveckling 2025
Shanghai (SSE Composite, där finanssektornväger tungt) +18,41%: Uppgången bars i praktiken av en kombination av cykliskt/material (särskilt icke-järnmetaller) och en tydlig tech-/industrivåg där computing hardware (AI-relaterat), robotik och kommersiell aerospace återkom som ledarmotiv, samtidigt som bank/finans gav stabilitet när riskaptiten växlade.
Shenzhen (Shenzhen Component, där tech och industri väger tungt) +29,87%: Här blev samma tema ännu mer koncentrerat mot tillväxt och “advanced manufacturing”, computing hardware/AI, batterikedjan, robotik och delar av innovativa läkemedel var desektorfickor som oftast satte takten, vilket passar indexets högre exponering mot tech och industrikedjor.
Hong Kong (Hang Seng) +27,77%: I Hong Kong handlade helåret mycket om en AI/tech-driven omvärdering uppåt. Bryter man ner den bredare marknaden via Hang Seng Composite och dess bransch-indelning framstår finans, IT och konsumentdiskretionärt som de mest bärande bidragsgivarna. Samtidigt var råvaror/material den klart starkaste sektorn (upp +161,3%), vilket fångar hur 2025 präglades av både AI-tema och en tydlig riskrotation mot råvaror/material.
PMI, CPI & Handel
Kina avslutade året med ett litet men symboliskt skifte i konjunktursiffrorna: officiellt PMI för tillverkningsindustrin steg till 50,1 i december (från 49,2), samtidigt som icke-tillverknings-PMI låg på 50,2.Caixin PMI (privat sektor) låg fortsatt i expansion i respektive kategori i december. CPI tog samtidigt fart till +0,8% y/y i december (kärn-CPI +1,2%), men helåret 2025 var CPI i praktiken oförändrat, vilket visar att återhämtningen fortfarande är policyberoende, samtidigt som prisutvecklingen gav ett tydligt besked om ökad stabilitet och att deflationsoron klingade av.
På handelsfronten var bilden desto tydligare: Kina loggade ett rekordstort handelsöverskott på ca 1,19 biljoner USD under 2025, med export +5,5% för helåret och importer i stort sett oförändrade. Helårsbilden visar också hur exporten blivit mindre USA-dominerad. Exporten till USA föll ca 20%, samtidigt som handeln med ASEAN fortsatte att växa och regionen var Kinas största handelspartner. I december syntes omställningen extra tydligt. Total export ökade +6,6% y/y, men exporten till USA föll 30% y/y, medan exporten till ASEAN och EU ökade +11,1% respektive +11,6%.
Från forskning till kommersialisering
AI-industrin är samtidigt den mest konkreta långsiktiga hävstången i narrativet och under 2025 syntes ett tydligt skifte från “demo” till mer drift och kommersiell användning. Myndighets- och branschdata pekar på en snabbt växande bas av smart factories, fler pilotzoner för AI-tillämpning och fler test- och demonstrationsmiljöer för uppkopplade fordon, samtidigt som “embodied intelligence” (AI + robotik) har dragit in betydande kapital och börjar kopplas till faktiska industriscenarier. På chipsidan passar EUVspåret in i samma monster. I Shenzhen ska man ha tagit fram en EUV-prototyp tidigt 2025 (byggd av bl.a. tidigare ASML-ingenjörer) som kan generera EUV-ljus men ännu inte producerat fungerande chip; målet uppges vara 2028 men bedöms av källor snarare som runt 2030. Även om tidslinjen är osäker blir riktningen allt tydligare, Kina försöker flytta tekniken från testmiljö till skalbar kommersiell kapacitet, steg för steg, med AI som draglok och hårdvaruinfrastruktur som flaskhals och möjliggörare.
Läs hela månadsbrevet genom att klicka på bilden ovan eller ladda ner PDF:en direkt.