SOIC Dynamic China C minskade med -0,01% under augusti (SOIC Dynamic China A, -0,05%), medan jämförelseindexet MSCI China Net Index (SEK) ökade med 0,42%. Fastlandsbörserna Shanghai (SHCOMP) och Shenzhen (SZCOMP) ökade med 4,1% respektive 5,66%, medan Hongkong-börsen minskade med -1,22%. Fastlandsbörserna och Hongkong är räknade i sina egna valutor.
Elförsörjning och datacenter
För att förstå Kinas AI-utveckling kan vi börja med en kilowattimme. Den ska produceras, nå ett datacenter och driva servrarna bakom en modell. Augustis nyheter visar hur Kina bygger ihop den kedjan: datacentrens årliga elanvändning bedöms kunna fyrdubblas till 2030, samtidigt som Alibaba redovisade investeringar på närmare 68 miljarder renminbi under ett enda kvartal. Kinesiska modeller får också nya vägar till internationella företagskunder genom Dell, medan riktade stöd ska bredda användningen på hemmaplan. Det öppnar affärsmöjligheter från elförsörjning till färdiga AI-tjänster.
I augusti visade energimyndighetens statistik att Kina hade tillfört drygt 133 gigawatt sol- och vindkraft under januari–juli. Med 2025 års genomsnittliga utnyttjande motsvarar det grovt uppskattat 190 TWh el under ett helt års drift. Behovet av fortsatt utbyggnad är stort: enligt IEA väntas Kinas årliga elanvändning vara omkring 2 600 TWh högre 2030 än 2025. Bara den ökningen motsvarar ungefär hela EU:s nuvarande årliga elanvändning.
En del av det växande elbehovet kommer från datacenter. De driver redan näthandel, betalningar och företagens IT-system, samtidigt som AI ökar behovet av datorkraft, lagring och kylning. Wood Mackenzie bedömde den 25 augusti att Kinas datacenter kan fyrdubbla sin årliga elanvändning till 774 TWh år 2030. Prognosen omfattar hela datacentersektorn, med AI som en viktig tillväxtmotor.
Efterfrågan märks redan hos GDS, en av Kinas ledande datacenteroperatörer. Vid halvårsskiftet var den yta som genererar kundintäkter 13 procent större än ett år tidigare, enligt augustirapporten. Bolaget höjde samtidigt årets investeringsprognos från nio till tio miljarder renminbi, RMB.
Alibabas investeringar och finansiering
Molnbolag som Alibaba investerar i sin tur i servrar och tekniken som gör datorkraften tillgänglig för kunderna. I rapporten den 20 augusti redovisade koncernen investeringar på 67,7 miljarder RMB under april–juni, med AI-infrastruktur som en viktig drivkraft. Investeringarna översteg kassaflödet från den löpande verksamheten, och det fria kassaflödet blev minus 44,7 miljarder. Den 26 augusti tog bolaget in 80 miljarder Hongkongdollar genom en nyemission för fortsatt AI-utbyggnad. Kapitalmarknaden bidrar därmed till att finansiera kapaciteten, som sedan behöver omsättas i tjänster som kunderna är beredda att betala för.
AI-modellernas prestanda och kostnader
En del av dessa tjänster bygger på Qwen, Alibabas modellfamilj för programmering, analys och arbetsuppgifter i flera steg. I ett programmeringstest som Alibaba själv genomförde löste augustinyheten Qwen3.8-Max fler uppgifter än GPT-5.6 Sol, men färre än Claude Opus 4.8. Även kostnaden kan göra Qwen attraktivt. I en oberoende jämförelse från Artificial Analysis var kostnaden per testuppgift omkring 35 procent lägre än för Claude Opus 4.8, även om GPT-5.6 Sol var billigare. För företag handlar valet därför om vilken modell som ger tillräcklig kvalitet till lägst kostnad i det egna arbetet. Qwen erbjuder dessutom en version för egen drift, vilket ger företagen större kontroll över var deras data behandlas och hur mycket datorkapacitet de avsätter.
Kinesiska modeller når fler företag genom Dell
För att nå fler företag behöver modellerna också bli enkla att införa. Den 26 augusti gjorde Dell modeller från Alibaba och det kinesiska AI-bolaget Z.ai tillgängliga via Dell Enterprise Hub, med stöd för lokal drift på utvalda Dell-system. Företagen kan därmed använda modellerna i egna datacenter och behålla data där. Dells position som världens största serverleverantör mätt i omsättning under första kvartalet ger denna distributionsväg särskild betydelse. Kinesiska modeller får tillträde till internationella företagsmiljöer genom en etablerad amerikansk leverantör. Det stärker förutsättningarna för en modellmarknad där utvecklare från flera länder konkurrerar. Valfriheten gäller också modellernas perspektiv: träningsdata och utvecklingsval kan påverka vilka språk, kulturella sammanhang och värderingar som återspeglas i svaren.
AI Plus ska bredda användningen
På den kinesiska hemmamarknaden ska satsningen AI Plus samtidigt bredda användningen inom industrin, forskningen och samhällstjänsterna. Riktade bidrag ska sänka kostnaden för att utveckla och börja använda tekniken. I augusti införde Beijing ETown, ett utvecklingsområde i Peking, exempelvis stöd till kvalificerade företag som utvecklar effektivare AI-modeller: 30 procent av kostnaden för hyrd datorkraft, upp till 20 miljoner RMB. Stöd erbjuds också för användning av modeller i bland annat fordonsindustrin och vården. Genom att dela kostnaden ska stöden underlätta steget från pilotprojekt till vardagsanvändning.
Börsernas exponering mot AI
Ser vi till Kinas och USA:s börser framträder samtidigt en tydlig skillnad i både storlek och exponering mot teknik och AI. I vår kartläggning utgår vi från ett samlat börsvärde på omkring 80 biljoner dollar för USA och 22 biljoner för Kina, inklusive kinesiska bolag noterade i Hongkong och USA. Den amerikanska marknaden är alltså närmare fyra gånger större. De teknik- och industribolag med AIkoppling som ingår i kartläggningen motsvarar tillsammans omkring 48 procent av USA börsvärde, jämfört med 21 procent i Kina. Bolagen har dock också verksamheter utanför AI. När vi viktar deras börsvärden utifrån rapporterad verksamhet och vår bedömning av AI betydelse för framtida intjäning blir den uppskattade AI-exponeringen cirka 18 procent i USA och 7 procent i Kina. Det är analytiska uppskattningar som ger en indikation på skillnaden mellan marknaderna.
Läs hela månadsbrevet genom att klicka på bilden ovan eller ladda ner PDF:en direkt.