SOIC Dynamic China C ökade med 2,97 % i april (SOIC Dynamic China A 2,92 %) medan jämförelseindex MSCI China Net Index (SEK) ökade med 1,12 %. Fastlandsbörserna Shanghai (SHCOMP) och Shenzhen (SZCOMP) ökade med 5,36 % respektive 10,14 %, medan Hong Kong (HSI) ökade med 3,99 %. Fastlandsbörserna och Hong Kong är räknade i sina egna valutor.
April gav en tydligare bild av Kinas ekonomiska riktning. Det viktigaste var inte en enskild siffra, utan att flera datapunkter pekade åt samma håll. Handeln stärktes, industrin höll sig i expansion, lönsamheten förbättrades i mer avancerade industrisegment och politiken fortsatte att prioritera teknik, AI, modern infrastruktur och starkare leverantörskedjor. Landet rör sig steg för steg bort från den gamla tillväxtmodellen, där fastigheter och kreditexpansion dominerade, och mot en modell där avancerad industri, export, teknik och inhemsk självförsörjning får större betydelse.
Handel: Kina exporterar mer avancerat
Handelsdatan var den starkaste signalen under månaden. I dollar räknat ökade Kinas export med 14,1 % i årstakt i april, tydligt upp från 2,5 % i mars. Importen steg samtidigt med 25,3 %, och handelsöverskottet ökade till 84,8 miljarder USD. En del av uppgången drevs av att utländska köpare säkrade komponenter när kriget i Mellanöstern riskerade att pressa upp energi- och transportkostnader. Det visar hur central Kina fortfarande är i globala leverantörskedjor. Det mest intressanta är exportens innehåll. Under årets första fyra månader ökade exporten av mekaniska och elektriska produkter med 17,6 % och stod nu för 63,5 % av Kinas totala export. Samtidigt föll exporten av arbetsintensiva produkter. Den bilden blir ännu tydligare i de snabbväxande kategorierna. Exporten av elbilar ökade med 68,1 %, litiumbatterier med 43,2 % och industrirobotar med 30 % under årets första fyra månader. Det är just den typen av produkter som visar vart Kinas industriella tyngdpunkt flyttas: från enkel produktion till teknik, utrustning, automation och energiomställning. En annan viktig del är vem som driver handeln. Privata företag stod för drygt 57 % av Kinas totala utrikeshandel under januari–april. Det gör handelsbilden mer entreprenöriell än den ofta framställs. Kinas exportmaskin drivs i allt högre grad av inhemska privata bolag, inte bara av statliga jättar eller utlandsägda fabriker.
Industrin: stabil aktivitet, starkare tekniksegment
PMI-siffrorna bekräftade samma riktning. Kinas officiella tillverknings-PMI låg på 50,3 i april, fortsatt över expansionsgränsen. Produktionsindex låg på 51,5 och nya order på 50,6, vilket visar att industrin fortfarande rör sig framåt. Samtidigt föll den officiella icke-tillverknings-PMI:n till 49,4, vilket visar att industrin fortsatt bär mer av momentumet än tjänster och bygg. Detta syns även i första kvartalets makrodata. Industriproduktionen ökade med 6,1 %, medan utrustningstillverkning steg med 8,9 % och hightech manufacturing med 12,5 %. Produktionen av litiumjonbatterier och industrirobotar växte betydligt snabbare än industrin som helhet. Kina producerar inte bara mer. Kina producerar mer avancerade produkter.
Vinsterna: lönsamheten följer samma spår
Industrivinsterna förstärkte bilden. Under första kvartalet ökade vinsterna för Kinas större industriföretag med 15,5 % i årstakt. Den starkaste utvecklingen kom i de delar av industrin som passar bäst in i Kinas nya tillväxtmodell. Vinsterna inom utrustningstillverkning steg med 21 %, medan high-tech manufacturing ökade med 47,4 %. Det gör siffrorna särskilt relevanta för aktiemarknaden. En stark exportmix är bra, men den blir mer investeringsbar när den också syns i lönsamhet. När vinsterna förbättras i utrustning, elektronik, AI-relaterade kedjor, batterier och annan avancerad tillverkning blir det lättare att koppla den makroekonomiska berättelsen till bolagens resultaträkningar.
Geopolitik och policy: industrikedjorna står i centrum
Geopolitiken fortsatte under april att kretsa kring kontrollen över industriella flaskhalsar. USA och EU presenterade en gemensam plan för att samordna politiken kring kritiska mineraler, med målet att minska beroendet av Kina i material som används i halvledare, elbilar och avancerad tillverkning. Det är ett uttryck för samma sak från andra hållet: Kinas position i flera strategiska leverantörskedjor är så stark att väst försöker bygga alternativ.
Samtidigt fortsatte Kina att bredda sina egna samarbeten. I mötet mellan Xi Jinping och Vietnams ledare To Lam lyftes samarbete inom AI, halvledare och Internet of Things, tillsammans med stabila industri- och leverantörskedjor. Det passar väl in i handelsbilden, där Kina samtidigt stärker relationerna med ASEAN och andra handelspartner utanför USA.
Den inhemska policysignalen var ännu tydligare. Vid politbyråmötet den 28 april betonades teknologisk självförsörjning, riskkontrollerade industrikedjor, mer aktiv finanspolitik, riktad penningpolitik, ny infrastruktur, datorkraft, elnät, kommunikationsnät och ett modernt industrisystem. Mötet lyfte även AI plus och nya former av intelligent ekonomi. Detta knyter ihop månaden. Handelsdatan visar att Kina exporterar mer avancerat. Industridatan visar att produktionen växer snabbare i tekniknära segment. Vinstdata visar att lönsamheten förbättras i samma delar av ekonomin. Policyn visar att staten vill accelerera utvecklingen.
Läs hela månadsbrevet genom att klicka på bilden ovan eller ladda ner PDF:en direkt.